Chandragiri Hills – någon topp ska vi upp på

Då var det dags för en bergstopp. Vi hyr taxi från hotellet och ger oss iväg. Vi passerar Monkey temple och ser att det är just mycket apor. Vi har sagt åt vår chaufför att köra lugnt och det gör han. Chauffören skrattade och tyckte vi var konstiga som ville ha på oss bilbältet. Lite trixit att få fram och ställa in det. De flesta taxibilarna är Suzuki Alto dvs modell mindre. 
Myndigheterna river hus som ligger utmed vägen mot Indien. Vägen ska breddas och vi förstår att det har varit/är oroligheter eftersom militär med automatvapen och polis med kravallsköldar står utmed vägrenen. 

Polis och militär bevakar breddningen av vägen mot Indien


Väl framme -nu ska vi åka upp. Vi har sällskap av hundratals lediga Kathmandubor som ska besöka templet på bergets topp. 
Det suger i magen på Simone som inte gillar höjder men pinan är kort. Tar bara 8 minuter till toppen!!  

Det killar i magen men Simone håller god min

Simone kom i samtal men en universitetsstudentska på toppen som ville prata lite engelska.  Hon studerar hållbar utveckling, miljö och ekonomi. Vi fick reda på att dom redan i grundskolan lär sig engelska. 

Samtal på Chandragiri Hills

Familj med många barn på utflykt till templet
”Vinka till farbrorn från en annan del av världen!”
Potato smileys gör oss glada
Nu klämtar vi i klockan och hoppas att skylten var sann ”Chandragiri Hills -Where wishes come true”!

En liten utlöpare av Kathmandudalen
Kan man hoppas på det?
Inget Mount Everest för oss – men högre än Kebnekaise

På vägen ner gör vi sällskap med en barnfamilj. Barnen var tre och sju år. Vi hör att den stora flickan pratar engelska med sina föräldrar och Pea frågar henne varför hon gör det. Hon svara att hon tycker om engelska. Pappan berättar att han lär barnen det. Per-Anders som har lite svårt att släppa sitt arbete skulle genast ta reda på vad hon kunde. Hon var riktigt duktig. 

Sjuårig flicka från Kathmandu som talar Engelska med sin far.

Efter lite kaffe på hotellrummet drar vi till Ason marknad. 

Gudafamilj – Vishnu, Parmati (?), Shiva och Ganesha

Vi går, går, går och går vilse såklart men helt plötsligt är vi på Durbar Square med det gamla kungapalatset. En del byggnader som är från 1700-1800-talet skadades i jordbävningarna 1935 och 2015. 

​​

Vi går och går
Ett gammalt strävsamt par på Ason marknad
Folkvimmel runt Ason
Gröt kokas: Snabbmat i Ason

Nu ska vi bara hitta hem. Lättare sagt än gjort. Vi går som vi tror är rätt men ser att vi är dom enda turisterna och mörkret börjar falla i dom trånga fränderna. Lite scarry men vi går fort för att hitta något riktmärke. Vi kommer fram till floden och inser att vi har gått lite fel. Vi frågar oss fram och människorna är mycket hjälpsamma. Vi hittar till sist Utse Restaurang men jag kan lova att vi har tagit rekord i antal promenerade kilometer ?.